måndag 23 februari 2009

Punk-åren anno 2000

Det här dramat utspelar sig för en herrans massa år sen, under den tid som jag gärna refererar till som "dom tidiga punk-åren". Det var då vi var yngre och festen var i centrum för konserterna.

Det finns en miljon såna här historier från den tiden, men här är en av dom.

Det här är vad som har kommits ihåg, blivit återberättat och i stort sett hur det gick till. Så ordningsföljden kan vara lite rörig.

Mobbade Barn hade blivit bokade till Hultsfred år 2000. Ingen av oss hade gjort en stor spelning förrut och ännu mindre varit på festvial. Så jag och Seron beger oss från våra respektive hemstäder ner till Göteborg för att träffa Pst, Leo och Dj Dainja på tisdagen,
för att sen på onsdagen bege oss av in en buss som Pst's gode vän Mats har styrt upp, mot Hultsfred, så vi kan ligga redo i startgroparna när festivalen väl bär av.

När vi kommer till artistincheckningen i Hultsfred så inser vi att vi har fått ett 10-tal extra "gästbiljetter" så jag är snabb på telefonen, ringer Öris i Lund och säger att det bara och slänga sig i bilen och komma till Småland nu på dirrrekten! Han säger att han ska bara jobba klart dagen, så kommer han tidigt tordag.

Resten av kvällen urartar i en spritdoftande missär där jag och Pst bland annat uppfinner drinken "Körgosser", självklart döpt efter Kör-gossarna i Mobbade Barn.

-
Recept för en snabb och effektfull Körgosser
1 stor del vodka (vilken som helst har det visat sig)
3 lite mindre delar Aurora (svartvinbärsvin)
1 stycke cigarett i mungipan
-

Jag vaknar upp på torsdagen, sliten som så innihelvete, i ett litet tvåmannatält, tillsammans med Pst och Yogi. Kryper ut och kollapsar en halvtimme i solen utanför den lilla ångestkåpan som vi legat och jäst tillsammans i.

Jag och Seron, som på den tiden var extremt panka och två ganska sorgsna figurer, hade tillsammans kanske 500-600 kr emellan oss, så hur vi hade tänkt klara av festivalen var fortfarande ett stort frågetecken. Men vill man, så kan man.

Jag väcker Seron, och han är exakt lika sliten som jag är, men vi vinglar iväg för att hitta nån som kanske sitter och dricker en bira eller kanske sitter och tar sig en välförtjänt liten joint så här på torsdagsmorgonen. Vi lämnar artist campingen för att sticka bort till Dj Jayzon som vi visste hade slagit upp sina grejer en kvarts promenad från oss. På väg dit passerar vi en stackars punkare som ligger helt utslagen på stigen mellan vår camping och Dj Jayzons. Jag och Seron pekar och skrattar och säger till oss själv; "nu jävlar är det festival".

Vi kommer fram till Dj Jayzons crew, men allihopa är fortfarande helt utslagna och vi lyckas liksom inte riktigt få kontakt med någon av dom (vilket egentligen inte är ett dugg konstigt 10.30 på förmiddagen). Så vi börjar och gå tillbaka till våra tält, när vi passerar punkaren som låg däckad på stigen, då vi ser att han har rullat över och lagt sig på rygg och ur fickan på hans munkjacka så har det ramlat ut en stor påse weed! Jag och Seron tittar på varandra, skrattar högt, rycker påsen och springer tillbaka, så fort vi bara kan - nu var liksom halva festivalen redan fixad! (red. anm. Har Gud glömt den påsen David?)

Från och med att Öris anländer på torsdagen vid lunch, så går allting bara rakt utför. Inte för att just han anländer, utan det var lite så vi jobbade på den tiden. Vi kollapsar och ballar ur i det enda fylleslaget efter det andra. Gärna flera gånger om dagen, som det videoklippet när jag och Öris battlar varandra på Hultsfred vittnar om tyvärr.

Jag har bara svaga minnesbilder av hur Musikbyrån t ex ska göra en intervju med mej och Öris, och reportern tittar på Öris och säger: "och du är?", varpå han tittar på mej, tittar på henne och bara går iväg. Så jag tittar på henne, utan att säga ett ord och går åt andra hållet. Haha Kanske inte hur jag skulle sköta det hela idag om man säger så.

Har även svaga minnesbilder hur jag och Öris hör Rusiaks "HipHopper" spelas högt i ett tält, där nån Dj spelar, vi hoppar in, skriker "Mobbade Barn What!? Mobbade Barn What!?", välter en högtalare och försvinner iväg med en platta öl. Vems öl det va och vem som spelade har vi inte riktigt fått nån klarhet i.

Även svaga minnesbilder av hur jag, Seron och Öris står och brölar på nån Mazy spelning, som sen Marimba Rooney skrev skit om Pst för.

"skriv inte att jag var nånstans där jag inte vaaaaaaaar...."

Svaga minnesbilder av hur Seron och Young Zee sitter och freestylar, när Seron plötsligt börjar lägga dissrader till Young Zee, framför alla oss och Outsidaz, varpå Zee avböjer den vrålhungriga värmlänningens försök till battle och freestylar vidare genom att säga nåt i stil "I don't wanna battle you etc..."

Det roliga var att det enda jag och Seron lyssnade på under den tiden var Outsidaz, vi tyckte dom var så fruktansvär feta, så när dom ringde upp oss dagen efter vi hängt med dom, så blev vi inte lite peppade. Självklart var det för att vi hade weed, men det sket vi i. Pace Won och Young Zee var the shit på den tiden, så ville dom kunde dom gärna få röka med oss. Så shoutout till däckade punkarn som "hookade" upp oss.

MBMA spelningen i sig var katastrof, ljudet var paj, det var för mycket folk på för lite plats, det var totalt kaos. Alla andra år vi spelat har varit skitfeta. Men 2000 fanns det inga gränser för galenskapen. Chauffören Mats och Öris satt på scenen och drack under konserten. Mats spydde på säkerhetsvakterna - bokstavligen. Nålarna hoppade på skivspelarna, allt gick på sniskan men faaan vad kul det var.

Nu hade jag nog en poäng med allt det här när jag började skriva det, men den kan ha gått förlorad på vägen. Tror det jag försökte säga från början var; fan vad långt man kommit och ändå har vi bara börjat.

25 kommentarer:

  1. Haha skön storie! Nu väntar vi bara på Bill&bull...

    SvaraRadera
  2. Fan va kul att läsa.. Mer av detta tack!

    SvaraRadera
  3. Riktigt bra grejer, mer sånt och mer låtar!

    SvaraRadera
  4. "reportern tittar på Öris och säger: "och du är?", varpå han tittar på mej, tittar på henne och bara går iväg. Så jag tittar på henne, utan att säga ett ord och går åt andra hållet."

    Haha legender :D

    Mer sånt!

    SvaraRadera
  5. haha punkare e kanske inte så hemska trots allt^^

    mer historier tack! underbar läsning:D

    M.B.M.A. for lajf!<3

    SvaraRadera
  6. HAHA
    Det är såna här berättelser man vill läsa!

    Jag gissar förresten att live-låtarna på piratebay är från den där spelningen...

    SvaraRadera
  7. Haha, detta e jävligt dimmigt i mitt huvud. Vi va jävligt slitna o det så längesen att jag hade FUBU-byxor på mig:D

    SvaraRadera
  8. ...haha, klickade på namnet "Öris".

    SvaraRadera
  9. Vad skrev egentligen Rooney ?

    SvaraRadera
  10. Skööön!!!
    Nostalgi går alltid hem!!!
    Från tider då man var kung!

    Keep on keep on!

    SvaraRadera
  11. skön läsning ! MER SÅNT TACK!

    SvaraRadera
  12. Nice storytelling :P Men vart har Pst tagit vägen, Ågren??
    Peace

    SvaraRadera
  13. Ja, vart fan har Pst tagit vägen? =(

    SvaraRadera
  14. HELT UNDERBART!!! HAHAHAHAHA... gärna mer...MBMA <3

    SvaraRadera
  15. Mer mer! vill gärna veta om du har någon kontakt med Leo/Seron idag?

    SvaraRadera
  16. Undrar det med!
    Vad gör Seron nuförtiden?
    Dissade han totalt i musiken?

    SvaraRadera
  17. Vad jag har hört så bor Seron i Brasilien just nu..

    SvaraRadera
  18. Och festivalsuget steg ytterligare ett par snepp :D

    Riktigt läsvärda grejer, bloggen gillas starkt.

    SvaraRadera
  19. Så underbart sköna ni är. Haha mer historier åt folket.

    Längtar som fan till Bill&Bull.

    Keep it up!!

    SvaraRadera
  20. fan vad fint! sån här uppskattas sjukt mycket!!! MEEERAAA !!!

    SvaraRadera
  21. haha, vilken historia. Hoppas på mera

    SvaraRadera
  22. Riktigt fet med lite såna här storrys! Props som fan till punkaren! Punks not dead only out of weed!

    SvaraRadera
  23. håller med dom några rader upp, vart i hela friden har pst tagit vägen!

    SvaraRadera
  24. skönt med lite bakgrundsinfo. jag mailade musikbyrån hösten 2000 och undrade om det skulle komma något om mbma i programmet, svaret jag fick var en smula kryptiskt. De informerade mig att de försökt göra ett repotage under hultsfred men att det inte skulle funka att sända.

    SvaraRadera