torsdag 31 december 2009

Gott nytt år!

Gott nytt år på er!

Då var den här cirkusen äntligen slut. Dags att packa ihop tältet och välkomna en ny fars.

Gör inget jag inte skulle gjort, så ses vi vid vägskälet till Suckdal imorgon eftermiddag.


onsdag 30 december 2009

"Playing PS7"

Imorgon håller Grind Time en battle som antagligen kommer bli klassisk på alla sätt.

Hollow Da Don vs. Okwerdz

Jag tror nog att Hollow kommer plocka hem det här. Egentligen så är Okwerdz mycket bättre på personliga dissar och punchlines. Bara det att Hollow har sån utstrålning och freestylar en hel del på riktigt (kolla bara klippet nedan när han svarar på Passwurdz rader), vilket gör hans framförande mycket mer levande och flexibelt. Men det återstår att se. Okwerdz kan mycket väl plocka hem det här, så får jag äta upp det sen.

Här har ni en av Hollows fetare battles. Även en med Okwerdz.




Är det förövrigt någon som vet något om hur det blev med den Jin battlen som skulle va imorgon i samma veva? Det var ju snack om två battles med Jin mot Illmac och Jin mot Dizaster? Jag har iallafall missat vad som hände med det.

Om det blir av, så kommer Jins lilla karriär ödeläggas...

Hursomhelst, vem plockar hem vad?

tisdag 29 december 2009

The Way Of The Won


Jag är ju långt ifrån först med att lägga upp det här, men jag tror ändå folk missat det.

Marvwon, som är en av mina favoriter bland de amerikanska battle-rapparna, har nu släppt ett mixtape/album för gratis nedladdning. Så jag tänkte; varför inte slussa vidare det till er?




1. Rite Back produced by Vaughn T of the Labtechs
2. What Up produced by Mr. Porter
3. Thin Ice produced by Mr. Porter
4. Need To Know featuring Bilal produced by Mr. Porter
5. Happy Birthday produced by Quelle
6. Mill Ticket produced by Brenk
7. Get Back produced by Lord Quest
8. Alex Foley featuring Danny Brown & Chips Dinero produced by House Shoes
9. The Chase produced by D Fresh
10. The Way It Goes produced by 14KT
11. Talk About produced by Black Milk

måndag 28 december 2009

God fortsättning, som man säger...

Hoppas att ni har haft det bra över julen. Jag har för min egen del faktiskt, förutom bakfyllorna, haft en av de bättre jularna på länge. Jag och bror, far och mor - en liten, men jävligt glad skara.

Nu är det bara en ångestbuckla kvar, sen är jag på planen igen. Vad fan händer på nyår?

måndag 21 december 2009

Öris svarar på frågor (del 2/2)

Bra Jul önskar Roffe & Bubba!

Jag fick den här bilden skickad till mej häromdagen, och jag tänkte i min tur, vidarebefodra den till er.

Det är liksom en liten julhälsning från Roffe Ruff och hans vapendragare Bubba.

Intervjun som var med i Kingsize för den som missat.

Johan ”Organismen” Hellqvist är en av våra mest hungriga veteraner. Kingsize gör ett hemma hos-besök i Uppsala och pratar om hasch och dvärgar, rap life, ärlighet och varför det börjar bli dags att skrota artistnamnet helt och hållet.

Det är ganska stökigt i Organismens ungkarlslya. De neddragna persiennerna stänger ute vårsolen. En golvlampa står på sned och vardagsrumsgolvet domineras av en stor kartong med ”Monsterspliffar”-tröjor. På soffbordet ligger rullpapper och ett askfat, vid sängen står boken ”Svensk maffia” och väntar på att läsas. Från Xbox:en och teven – som även tjänar som stereoanläggning – spelas Drakes senaste mixtape.

Johan Hellqvist har bott här i lite mer än två år. Med hjälp av en gammal bärbar dator – ”dumburken” – och en lika gammal mobiltelefon har lägenheten i centrala Uppsala förvandlats till sambandscentral för Organismens lilla imperium, uppbyggt av två händer och massa vilja. Sedan ”Petar på döda saker med pinnar” släpptes 2004 har han och vapenbrodern DJ Large släppt ungefär ett mixtape om året, enligt egen uppgift för att hålla deras namn ”puttrande”. Under lika lång tid har Organismen slitit med det efterlängtade albumet ”Om Gud vill (och vädret tillåter)”, som släpps gratis på The Pirate Bay i början av sommaren. Johan halvligger i sin beiga soffa. Jag slår mig ner i ”tronen”, en svart vilfåtölj av fuskläder. Det finns så mycket att prata om. Bandet får helt enkelt rulla:

Kingsize publicerade en stor intervju med dig för nästan fyra år sedan. Vad har hänt i ditt liv sedan dess?
- Vi har inte gjort så mycket annat än att spela in grejer. Det har varit så många olika projekt på gång. Vi skulle släppa skivan ”Nynorsken” i Norge, men det sket sig med skivbolaget så vi fick starta om på nytt. Den här plattan har gått i många olika riktningar. Ett tag var vi insnöade på ”horserock”, som kallade vi det. Det skulle vara knarkiga, distade gitarrer och skräniga trummor…

Men du har jobbat med plattan hela tiden?
- Ja, och vi har gjort mixtapes för att hålla oss aktiva. Hade jag inte gjort det tror jag att mitt namn hade försvunnit.

Du var tidig med att släppa mixtapes i Sverige. Hur mycket har den grejen betytt?
- Skitmycket! ”Versioner vol. 1” fick 10 000 nedladdningar på en månad på Kingsizes hemsida. Det andra mixtapet fick också ett bra mottagande. Jag tror att det har betytt jävligt mycket, både för att hålla namnet och talangen vid liv.

Den nya skivan är något av en klassisk separationsplatta. Hur har de här fyra åren varit på det privata planet?
- Mitt sex år långa förhållande har tagit slut. Det har format musiken väldigt mycket. Det känns som att man skrämmer bort folk när man säger att man skriver om kärlek, men jag tror att jag har hittat ett sätt att beskriva det på utan att det blir jättetöntigt. Jag var sugen på att skriva sådana texter redan på ”Petar på döda saker”, men då visste jag inte hur jag skulle göra.

Tar det längre tid att skriva de här låtarna?
- Absolut. En eller två låtar på plattan har varit jävligt dryga att skriva, för jag pratar om väldigt personliga saker. Det har varit jobbigt att formulera det, att hitta en rytm och ord som passar. Det har känts tungt. Så har det aldrig varit förut.

På introt till nya plattan säger du att du ”måste, måste vara ärlig” nu. Är det något som har vuxit fram?
- Min första platta (”Bakom kulisserna”) hade massa punchlines. ”Petar på döda saker med pinnar” var nästan likadan, fast med flummiga metaforer och liknelser istället. Jag kommer ihåg att en kompis spelade upp låtar från förra skivan för sin tjej. Hon tyckte att det lät fett, men sa att det var tråkigt att man aldrig fick höra någonting om mig. Det där har suttit kvar inombords. Jag tycker ju att jag har varit tydlig hela tiden, men det har jag tydligen inte varit.

- Så ska jag göra en platta nu… Jag är 29, jag har släppt musik i tio år. Det känns som att det är dags att prata om det riktiga, att inte gömma sig bakom häftiga punchlines eller provocerande rader. Det känns som att det är dags att visa att det här är jag.

Men handlar det bara om det då? På skivan säger du också att du brukade vara rädd för att berätta vem du är.
- Alltså, jag var battle-rappare förut. Då ville jag inte lägga ut min smuts på mitt album, för om jag får 10 000 nedladdningar så har 10 000 personer material till nästa gång de ska ställa sig vid en mick och dissa mig. Då har de mina kärleksproblem och mitt krossade hjärta liggandes där på bordet. Men jag battlar inte längre.

Saknar du det?
- Det är skitjobbigt att battla. Det är drygt i flera veckor innan. Man vet att det kommer vara massor av folk där, man vet att de kommer stå och förnedra en. Det gäller att inte fucka upp, det gäller att ha klara tankar. Det gäller att dricka en öl för att dämpa nerverna men inte två, för då slinker tungan. Jag kan sakna det lite, men det känns ändå som att jag gick ut med kronan i topp.

Jag satt och läste Mobbade barn med automatvapen-kapitlet i ”Mikrofonkåt” tidigare idag.
- Haha! Öken, alltså…

Du är en helt annan artist nu. Jag hade den nya plattan i lurarna och läste om hur du röker hasch och knullar dvärgar, medan jag lyssnade på relationslåten ”Hans och hennes”.
- Hehe, det är en jävla skillnad. Jag känner själv att jag var en skrikig tonåring. Jag vet att jag inte är lika jobbig att ha att göra med som jag var förr i tiden. Jag vill inte tro att jag var lika dryg som jag skrek att jag var i låtarna, men jag var säkert det. Jag känner att jag har vuxit jävligt mycket. Jag är bara tio år äldre, men jag hade kunnat vara 20 år äldre. Det känns så.

Det känns också som att många fortfarande förknippar dig med ordvrängeri och våldsironi. Är det tröttsamt?
- Nja, det känns som att våldsironigrejen dog lite med det gamla Mobbade barn. Samtidigt är det svårt att distansera sig från det, för det var så jag fick folk att lyssna på mig från första början. Om folk tycker att ”Mördar emcees” från första ”Full & förvirrad”-kassetten är den bästa låten i hela världen får de gärna tycka det.

På skivan säger du: ”har ett hjärta av guld, men ingen som ser det”. Då tänker jag att folk kanske helt enkelt inte vill se det. De förknippar Organismen med…
- …Hasch och dvärgar! Haha. Vilken t-shirt! Det får bli nästa grej efter ”Monsterspliffar”. Hasch och dvärgar! Nej, men det är mycket möjligt.

Blir avståndet mellan Organismen och Johan mindre och mindre?
- Jag är nog insnöad på att gå över till Johan Hellqvist och begrava Organismen.

Var namnbytet från Organism 12 till Organismen ett steg på vägen?
- Nja, det var nog bara för att Organismen är mycket lättare att säga. Men jag heter Johan Hellqvist. Jag tycker att det känns töntigare och töntigare att ha ett artistnamn. Jag ångrade namnet Organism 12 nästan direkt, men då hade jag redan släppt en eller två kassetter. Och nu? Organismen liksom, 29 år gammal... ”Tjena, är det du som är Organismen?” ”Nej, jag köper mat här, jag heter Johan”. Haha! Jag har alltid hatat när folk kommer fram och ropar ”Organism 12!”. Då tittar man sig omkring och skäms. Vanliga människor, mammor och pappor på stan står bredvid och tänker: ”Vad kallade han sig? Molekyl 11?” Det hade varit tacksamt om folk bara kunde säga Johan.

Men då försvinner också alla skyddsbarriärer?
- Ja, men jag vill inte distansera mig så mycket. Jag tycker inte att det är någon skillnad på mig och de som lyssnar på mig. Jag behöver inte någon titel som gör mig onåbar eller sätter mig högre upp än alla andra. Det är som att ge ut grejer utan ett skivbolag. Jag skriver texter, Large gör musiken, vi ger det direkt till folket utan mellanhänder. Det känns som att folk uppskattar den direktkontakten.

Är det därför ni släpper plattan på The Pirate Bay?
- Förut hade jag kanske en vision om att kunna sälja skivor, men jag har släppt två plattor och det är uppenbart att det inte går. Om skivan ändå ska ut på nätet vill jag att den presenteras rätt och snyggt. Jag tror dessutom att vi kommer tjäna mycket mer pengar på det här sättet. Man kan säga så här: om vi inte hade släppt alla gratisskivor så hade vi inte varit aktuella under den här tiden. Nu har vi haft 15-25 spelningar om året, utan att ha släppt ett album sedan 2004. Det är inte många som kan göra så. Vi har tjänat sjukt mycket mer pengar på de skivorna än på ”Petar på döda saker”. Genom att släppa musiken gratis kommer vi tjäna mer än om vi hade sålt 2500 skivor genom Pope, RMH eller vilket skivbolag som helst.

- Nu letar vi bara efter en lämplig dag att släppa skivan på. Vi måste hitta en tid och dag när de på Pirate Bay kan, när de inte sitter i rättegång eller nåt.

Hur funkar det att leva på musiken?
- Jag säljer jävligt många t-shirts. Jag kan inte förstå varför vi inte har gjort det tidigare. Merchandise är en guldgruva! Nu fattar jag vad Looptroop har hållit på med alla dessa jävla år. Så det är merchandise och spelningar. Jag lever absolut inget rap life. Vissa delar av året får jag det inte att gå runt, men jag vägrar att jobba. Jag hatar att jobba. Efter gymnasiet har jag bara satsat på musiken. Jag har det hellre knapert tre månader om året än att behöva gå upp och slita varje morgon.

De stora kommersiella framgångarna har uteblivit. Känns det bittert ibland?
- Äh, jag vill inte… Jag blir inte bitter, för de största talangerna och konstnärerna har aldrig fått betalt för sitt shit. De har fått betalt 100 år senare. Det ligger någonstans i mig. Jag är okej med att vara ”missförstådd”, för någon dag kommer jag få betalt. Tänk om någon sitter och analyserar en text som jag har gjort i skolan om 200 år. Det hade varit betalning nog. Och vissa smågrejer är värda mycket. Jonas Hassen Khemiri skickade sina böcker till mig och tackade för all inspiration. Sånt är värt mer än hur mycket pengar som helst.

- Samtidigt är det klart att jag känner att jag kan rappa arslet av hur mycket folk som helst i Sverige, men att jag tjänar väldigt mycket mindre pengar än många av dom. Sen kan de säga att de jobbar hårdare, men det gör de inte. Det som skiljer mig från väldigt många andra är att alla har stora crews som de jobbar med. Det har inte jag. Det är bara jag. Jag gör rubbet.

Samtidigt som du har många kontakter?
- Ja, jag känner många rappare. Men jag är inte mycket till maktfaktor. Om du inte har ett känt hiphopbolag i ryggen hamnar du inte på P3 Guld. Och jag kan ju aldrig få en Grammis när jag släpper en platta med killarna som förstör musikbranschen… Haha! Det är helt omöjligt. Även om jag får 200 000 nedladdningar på två veckor kommer jag ändå inte synas i såna sammanhang. Jag skulle inte ens bli inbjuden. Du måste ha en uppressad cd-singel som du skickar till någon, du måste ha en snygg pressrelease, du måste ha en manager som står på Stureplan och dricker Jäger med alla de andra industrivargarna.

Men det var väl också underdogstatusen som gjorde Mobbade barn till ett fenomen?
- Ett landsortsfenomen! Eller ett alternativ för folk som inte kom från Stockholm, tror jag. Ljudet på våra grejer lät inte lika bra som Kens eller Petters låtar. De hade koll på sina röster, vi rappade bara 6000 ord. Produktionen var fucked up, men vi blev ett alternativ.

Är planerna på den mytomspunna Mobbade barn-plattan helt övergivna?
- För tillfället är det inget sånt på gång. Pst/Q har pluggat jävligt mycket – först till bibliotekarie och sedan till copywriter. Det känns som att han borde släppa ett mixtape och göra färdigt sin platta, så att han är i form. Och vi måste nog snöa in på andra teman. Om två år är jag 31, Large 33 och Pst/Q 36 år. Ska vi verkligen skrika ”musik för din kravall” då? Ska vi verkligen röka hasch och knulla dvärgar? Det är därifrån vi kommer. Vi är skitstolta över vad det har blivit av det, trots att vi bara har gjort fem eller sex låtar tillsammans. Det är en helt otrolig grej. Men vi behöver nog hitta lite nya infallsvinklar.

Organismen om:

Uppbrottet från JuJu Records: Det kändes inte som att det fanns någon prioritet på mig alls. När plattan läckte kändes det som att de slutade satsa på den. Efter ett tag fick jag möjlighet att riva kontraktet, så då gjorde jag det. Man kan ju inte bara släppa en platta, man måste arbeta med den också. På cd-omslaget till ”Petar på döda saker” står det att skivan innehåller ”singeln” 1000 alper, men den släpptes aldrig. Det var mycket som inte sköttes som det skulle. Det är inga hard feelings, men idag har jag ingen kontakt med dem överhuvudtaget.

Det omtalade samarbetet med Ison (Hazla Kollektivet): Det var en typisk svensk grej. Man spelar in några verser, snackar om ett projekt, skojar om ett gruppnamn och går ut med det alldeles för tidigt. Det är väl därför folk fortfarande snackar om det. Men jag älskar Isons grejer, jag vill gärna spela in mer med honom. Det blir kanske under ett annat namn; ”Johan och Ison”, som ett matlagningsprogram.

Tidigare MBMA-medlemmen Seron, som lämnade hiphopen för Jesus: Om Seron hade fortsatt hade vi nog varit mycket mer oseriösa artister idag. Vi tog inte upp världsproblemen i våra låtar, direkt. Jag har ingen kontakt alls med honom. Nu är det många år sedan, men Seron ringde mig någon gång och var väldigt udda. Han ringde och skulle prata lite. Jag frågade snabbt om han fortfarande trodde på samma grejer. Det gjorde han och då fanns det inte så mycket att säga. Själv är jag väldigt okristen. Jag är mer mot Napalm Death-hållet där, jag är nästan på den vibben.


Gjord av Calle Fleur.

söndag 20 december 2009

Öris svarar på frågor (del 1/2)

Vänersborgsturnén '09

Här är lite av det vi filmade när jag och Large spelade i Vänersborg.

Med på resan fanns även Öris och Kusin Andreas.

Mycket nonsens...

Öris & Ågren i studio med Dj Large

Här har ni lite av det vi filmade i tisdags.

Störst I Duschen in the making...

fredag 18 december 2009

Thank god it's friday.

Fredag idag. Vad gör ni? Vad händer en dag som denna?

Själv står jag i valet och kvalet om man ska kliva på det igen.

Om inte annat så är Öris kvar över helgen. Så risken finns att det blir rimstuga, vilket iofs inte är nåt negativt. Kommer även att ta tag i att filma lite av svaren till er under dom kommande dagarna. Jag har inte glömt det.

Nu är det snart dags att dunka i sig nån mat. Sitter i baksätet i bil mot Uppsala.

Ses sen.

torsdag 17 december 2009

M.I.C Café i Vänersborg.

Ikväll spelar jag och Large på M.I.C Café i Vänersborg.

Om du bor i trakterna så tycker jag att du ska stå emot naturen och svänga förbi och kolla. Det blir något speciellt i afton. Jag lovar!

Tror vi går på scen vid 21.00, så kom i tid!

onsdag 16 december 2009

Tre låtar avklarade.

Kvällen/natten blev otroligt lyckad.

Vi hade två färdigskrivna låtar som vi hoppades på att hinna spela in. Men vi räknade med att hinna en kanske.

Men vi blev klara med tre låtar!

Efter vi var klara med inspelningen av dom första två, som vi skrivit dom senaste dagarna, så spelade Larran upp ett nytt beat som vi skrev till ögonblickligen.

Just Här, Just Nu - Garanterat en av de smutsigaste låtarna som gjorts i Sverige.

tisdag 15 december 2009

Växla om, växla upp.

19.00 drar vi igång inspelningen. Två låtar ska betäckas med Dj Large vakandes över oss. Tror bestämt att det blir ett par kalla dessutom.

Ni blir det lunch inklusive pengabränning. Skor måste handlas, minneskort till kameror måste köpas.

Iväg nu!


måndag 14 december 2009

Har nu kommit på vad jag vill ha i julklapp!

Efter långa grubblande nätter och ännu längre dagar, har jag nu äntligen kommit fram till vad jag behöver i julklapp.

Som alla vet är veganer farliga och framförallt tungt beväpnade. I mitt korståg efter den perfekta Big Macen har jag nu insett att även jag måste beväpna mej, för att kunna skydda mej mot skäggfolkets attacker.

Om ni ska köpa nåt åt mej, köp då denna:



Zzzluta Jävlazzzz

Studentradion gick bra, bortsett från lite fumlande med nya versen haha.

Trevlig radio av trevligt folk helt enkelt! Jag och Öris kommer garanterat att komma tillbaka och snacka mer skit.

Just nu sitter jag och Öris och skriver det sista på två nya låtar som Large proddat. Arbetsnamnen på dom är Det Bästa År Vi Nånsin Haft och Zluta Jävlaz

Tebax i lagreh! *uppdaterad*

Nu finns det fler Vulgära Vovvar-tshirts på lager!

Storlekarna som finns inne nu är M-L-XL-XXL och ett par XXXL för den lite rundare lyssnaren.

Det finns även fler storlekar inne på Skank i Uppsala.

Årets julklapp? Då är det dags att skynda på!

Gå in på Skank i Uppsala eller skicka ett mail till mej så styr vi upp't.

Studentradion

Idag klockan 18.00 så gästar jag och Öris Uppsalas Studentradio. Tror att det ska gå alldeles utmärkt att gå in via länken nedanför och lyssna live.

Syns, eller snarare hörs i etern.




torsdag 10 december 2009

Hur jobbar vi? Det är såå vi jobbar!

Har under dagen suttit och gått igenom beats. Leverantörerna är för tillfället Large, Ava, Hofmästarn och Kryptonite. Alla har självklart gett mej riktiga monster. Men Kryptonite gav mej nio beats och jag kan säga så mycket som så, att det kommer bli jävligt svårt att välja vilka man ska ta. Krypto brukar i och för sig alltid vara grym bakom spakarna, men här kan karln ha överträffat sig själv.

Jag och Öris kommer med andra ord att vara tungt beväpnade i rimstugan.

Tycker det är svinkul varje gång Uppsala avancerar. Jag och Larran, Afasi & Filthy, Akilles och Professor P, AFC, Spakur, Labyrint, Kryptonite, Kung Henry och misstar jag mej inte helt så befinner sig även Kid Colt i Uppsala.

Listan växer och lika så gör vi!

Protestera mera!

Och jag som trodde att en dator kunde vara bra.

Just to get by?

Så Talib Kweli ska spela i Uppsala. Ska bli intressant att se om det arrangeras som vanligt.

Antingen blir det så hattigt att karln inte dyker upp. Eller så tar man den mest kända våldtäktsmannen man hittar som gjort fyra låtar och bjuder in honom som förband. Precis som arrangörerna brukar göra i den här stan.

"Det är så intressant med nya rappare"

Upp till bevis.

Göteborg ikväll!

Tanken var att Öris skulle komma upp till Uppsala idag, men det har skjutits upp till helgen. Så ni som fortfarande har lite frågor som ni vill ställa karln, kan fortfarande göra det här: klicka här.

Till alla er som bor i Göteborg, passa på idag! Öris öppnar upp för Termanology. Info nedanför.

TERMANOLOGY (New York, US) w/ DJ DEADEYE
+ FLAME // ÖRIS and special guests!

DJ’s Kali / Jucee / Odee / TRPR

Tor 10/12 // Pustervik

150 SEK // 18 År Förköp / 20 Dörr

@ Ticnet // Pustervik Biljetter // U.Bahn.se


"On the front porch smoking reefer"

I vanlig ordning ligger jag nyvaken med datorn i famnen.

Senaste tiden har jag snöat in på gamla Twista. Alltså inte den Twista som bara rappar fort över den populäraste producentens beat. Utan den Twista som kunde håll ihop ett tema och rappade över The Almighty Traxters produktioner.

Jag har faktiskt inte så stor koll på Traxters grejer. Bara att han och Twista fick något otalt med varandra för ett tag sedan. Vilket limiterade hans produktioner på de senaste Twista-plattorna.

Just nu går den här låten i bakgrunden hemma hos mej medan jag snurrar i ordningen en fuling. Tyckte att det inte borda vara mer än rätt om ni hade den också.

onsdag 9 december 2009

Ruffa tider.

När jag har varit i Norge och hängt ut med Pass It-folket så har jag nästintill alltid sprungit ihop med Nico D. Vi har faktiskt till och med gjort en låt tillsammans. Tråkigt nog blev den aldrig klar.

Här har ni iallafall hans senaste släpp.

Mycket nöje!


Här är ett klipp till med Nico, filmat på en gata på Jamaica. Eigill a.k.a. Illeig, som producerat de flesta av mina "norska" låtar, spelar guran.


Ännu ett klipp på en underbar version som Nico gjort.

tisdag 8 december 2009

"'coz you dress like a faggot - and that's coming from me!"

Som ni vet är jag ett stort fan av hela Grind Time-grejen och kollar regelbundet på de flesta av alla battles som dyker upp.

Jag såg precis den här och tyckte det fanns en hel del jävlig roliga rader. Publiken kanske inte är med på alla av dom, men i soffan funkar dom utmärkt.

Nördarna slår till igen.

Kid Twist vs. Fresco


måndag 7 december 2009

Förresten.


Har just kommit över en fast lina och en MacBook så nu jävlar är ingen säker längre!

Åris, Äris, Öris.

Snackade för övrigt med Öris idag. Det lutar åt att han kommer upp till Uppsala på onsdag eller torsdag. Då startar den kreativa fasen på riktigt.

Jag har fan väntat på det här ett tag nu. Nu jävlar kör vi!

Har ni nå frågor till Öris eller funderar något? Skriv dom här så ska vi försök få upp filmade svar till er i slutet av veckan.


Fresh Coast

Det tar som sagt ett tag innan man landar på fötterna igen. Speciellt efter såna bläckor som man envisas med att slå på nu för tiden.

Idag vaknade jag upp och såg ett reklamklipp för en ny dokumentär. Det är en DVD som heter Fresh Coast. Den går in på djupet i den nyblommande battle-scenen som har exploderat de senaste åren på västkusten i USA.

Här har ni de första tio minuterna.


fredag 4 december 2009

Öris är fri!!!!!!


Idag är dagen vi alla väntat på.

Imorse vid niotiden lämnade Öris Kristianstad och tog full fart mot sin frihet i Malmö.

I och med detta så är det här slutet på Fängelsefredag.

Vi tackar er för att alla kommentarer, alla brev och all support!

Här har ni alla låtarna som släppts varannan fredag ända sedan Öris lämnade oss.

Tack så mycket!

Öris - Fängelsefredag

VÄLKOMMEN HEM ÖRIS!

torsdag 3 december 2009

Kungen vs. Prinsen

Jag slängde ut den här frågan på twitter för några månader sedan men jag är tvungen att göra det igen här på bloggen.

Vem skulle vinna i en battle mellan:

Petter vs. Paragon

Tänk er att det är 3 stycken 60 sekunders ronder, med en månad att förbereda sig på.

Fyfan vad jag tycker det hade vart en prislös battle.

"textikon, slänger upp fler ord än ett magsjukt lexikon, mina kläder har jag växt ifrån"

Nu är det faktiskt ett tag sen jag fick det här mailet, men jag tänkte; ""tut-tut, nu kör vi!".

Alltså, för ett par månader sedan fick jag ett mail av en "planlös googlare" som han kallar sig själv (shout out till Jonas, gillade uttrycket du använde, tvungen att bajta!). Han hade iallafall surfat runt på nätet varpå han sprang in i en blogg som han inte hade sett förut.

Jag behöver kanske inte säga så mycket mer än att bloggen heter Brasilien, Sverige och Himlen. Här har ni adressen: http://davidringback.blogspot.com/


Släpp fångarna loss det är vinter.

Imorgon kommer den dagen som jag och många andra av Öris vänner har väntat på, säkert ett gäng av er också - Öris släpps!

Öris har nu avtjänat ett 4 månaders straff (6 månader på papper), och kommer tillbaka ut till oss andra för att kunna ta del av resten av den "fria" världen.

Jag är hur som helst extremt glad inte bara för Öris skull, utan lite ur ett egoistiskt perspektiv så är jag även glad för min skull. Jag och Öris är i stort sett som bröder; vi pratas vid flera gånger om dagen och rådslår med varandra om allt inom musiken och utanför så det ska bli otroligt skönt att han släpps igen.

Har under tiden han varit inlåst försökt att skriva ett, ibland två brev i veckan och det verkar faktiskt som om ni har gjort detsamma. När jag fick chansen att prata med honom berättade han att ibland så fick han lika mycket brev som hela avdelningen fick tillsammans - och det är bara tack vare er.

Så tack till alla er som hjälpt mej och Marke att hålla Öris namn vid liv. Utan er hade det aldrig funkat!

My brother my ace, snart är du hemma bror!

onsdag 2 december 2009

Deckarklubben Tre Lingon

Jag har funderat lite på den här nyckelknippan som ordningsvakter alltid går runt och slår på bröstet. Vart leder alla dom nycklarna? Eller leder dom ens någonstans överhuvudtaget?

Själva rörelsen kanske bara är som ett enda stort introvert dominansjuck?

"Ja, jag är inte missnöjd för att poliserna skrattade åt mej. Jag vill patrullera gallerior och tunnelbanor i jakt på tyska Die Hard terrorister".

Nycklarna hör säkert bara till uniformen, som poliser får batonger. Som doktorer får namnbrickor.

Det måste va så, för vem fan skulle anförtro en väktare med så många nycklar om dom verkligen ledde nånstans?

Nyvaken.

Fyfan. Jag ligger som ett kolli utslagen och testar lite grejer med bloggen.

Fan vad kul att det var så mycket folk som blev glada över bloggflytten, svinkul verkligen. Ett tag tänkte jag att det här kanske var en dålig idé, men uppenbarligen inte! Är det nåt mer som behövs här på bloggen och är det nåt ni saknar? Säg gärna till i sånt fall så styr vi upp det!

Nu ska jag försöka avancera ur sängen.

tisdag 1 december 2009

Vem är vem?




Vovvar på ingång.

Intresset har varit enormt och för tillfället så finns det bara ett par storlekar kvar i varje storlek. Det finns några kvar i M och några i XXL. Skank i Uppsala har även ett gäng.

Den glada nyheten är att jag nästa vecka får in flera t-shirts. Om du vill köpa loss en nu och försäkra dej om ett ex kan du skicka ett mail idag redan, annars är det bara att vi hörs i slutet av nästa vecka.

Som en marionett.

Här är ena versen från en osläppt och oinspelad låt som heter Marionett.

Hon håller mej i handen, hon leder mej djupare in i natten
jag vet inte vad det va, men jag föll nog för skrattet
om inte det va för den silkeslena huden och kolsvarta blicken
så hade jag aldrig gått på nått av alla dom tricken
hon har mej lindad runt sitt finger, där ligger jag snörad
fastnat för elden hon för med sig jag kan ingenting göra
jag tror förresten inte ens att jag vill komma loss
för jag vill brinna som ett bål, du slocknar som ett tomtebloss, okej
hon kastar en skugga som slingrar sig genom lokalen
den följer en kropp som mycket möjligt delar på haven
vad kan jag göra? jag menar jag följer stegen hon tar
och försvinner längre bort från allt det som jag vet ska va bra
ni kan inte göra mer än se på när jag faller
djupt ner i botten, tankarna ger mej ett hål i min skalle
jag har fastnat för henne, ni kan inte bara förstå
jag tittar på polarna en sista gång när hon tar mej och går

Vad va du sa du?

Ja, vad fan är det vi sysslar med egentligen?

Jag och Large har som sagt kommit igång med att spela in lite låtar. Soppa På Spik blev som sagt en riktig jävla dänga och när jag under helgen hade Marke på besök, så spelade jag upp en massa osläppta grejer och insåg att vi har ju hur många juveler som helst.

Alltså, jag och Larran har ett projekt på gång - om det sen blir mixtape/album återstår att se.

Det som jag dock är riktigt peppad på är det projekt som jag och Öris tänkte ta tag i nu när han släpps (karlschlooken släpps på fredag för i helvete!). Ett mixtape med några sololåtar var och ett gäng låtar tillsammans. Large har redan hookat oss med ett par magiska beats.

Hur som helst så är jag svinboostad över namnet... Håll i er...

"Öris & Ågren - Störst I Duschen" haha!

Så jävla dumt att det är inte sant. Men men, nu kör vi.

En recap med lite videoklipp.





Organismen & Dj Large - Malmöfestivalen '09 from Organismen on Vimeo.

Välkommen tillbaka!

Efter att ha bloggat med Gatuplan-gänget på Nyheter24 så har jag beslutat mej för att gå tillbaka hem hit istället. Den största anledningen till att jag går tillbaka hit är att det är så mycket enklare att sköta den här bloggen. Här kan jag vara min egen enväldiga teknikdiktator och har mycket större möjligheter att styra allt. Även möjligheten att sköta bloggen från telefonen.

Systemet som dom använde på Nyheter24 gjorde att det tog för lång tid för att få upp ett blogginlägg, vilket ledde till att det bara blev längre och längre mellan inläggen.

Kasta det gamla bokmärket och gör den här sidan till din nya startsida!

Alltså, välkomna hit hem till mej - välkomna tillbaka!

Nu kör vi! Tut-tut!